Hjärnan älskar berättelser
Peter Gärdenfors, seniorprofessor, professor emeritus, Kognitionsvetenskap, Filosofiska institutionen, Lunds Universitet
Citaten nedan kommer från noll27-artikeln: Våra hjärnor älskar berättelser
Berättelsen och undervisningen
Peter Gärdenfors: “Det mänskliga minnet är som gjort för att komma ihåg berättelser. Därför borde undervisning i högre grad bygga på berättande, menar kognitionsvetaren Peter Gärdenfors, författare till boken Om lusten att förstå – om lärande på människans villkor. Dessutom tränar vi upp både empati och abstrakt tänkande när vi läser eller lyssnar på berättelser.”
Berättelsen förklarar sammanhangen
Peter Gärdenfors menar att det är när vi verkligen förstår hur saker och ting hänger ihop, som vi minns och lär oss på riktigt. Han ägnar ett helt kapitel i boken åt berättelsen, ett enligt honom oslagbart redskap för förståelse.
– Det är naturligt för oss att använda berättelseformen för att förmedla orsakssammanhang. I vardagen handlar det om vem som gjorde vad och varför. Men vi kan också berätta hur universum fungerar eller om vår historia, säger Peter Gärdenfors.
Språket och berättelsen går hand i hand
Språket och berättelsen går hand i hand i människans utveckling, menar han. Vårt språk är uppbyggt på ett sätt som stödjer en berättelse. Peter Gärdenfors tror att berättelsen är en slags biprodukt i språkets evolution.
– Min grundtes är att språket utvecklades för att människan skulle kunna samarbeta kring gemensamma, framtida mål. Berättelsen är ett sätt att hjälpa varandra och informera varandra om hur världen hänger samman.
På så sätt har sagor och myter genom muntlig tradition blivit bärare av värderingar och kultur, men också av praktisk kunskap i ett samhälle. I sin bok skriver Peter Gärdenfors om hur även de påhittade och magiska historierna och myterna innehåller praktiskt användbara förklaringar till väder, sjukdomar och jaktlycka.
Berättelsen tränar hjärnan
“Att läsa eller lyssna på berättelser fungerar också som ett slags träning för hjärnan. En saga där man får läsa lite mellan raderna och skapa egna bilder är stimulerande för fantasin.
– Det handlar om att träna upp sin inre värld och föreställningsförmåga. När du läser en bok, till skillnad från att se en film som serverar mycket visuellt, så måste du själv jobba med att skapa bilden av det du läser. Den processen är inte lätt och vi gör det på olika sätt, beroende på erfarenheter. Men hjärnan arbetar aktivt med att skapa en föreställning av orden man läser eller hör. Det blir som en teaterföreställning i huvudet. Då tränar man sin planeringsförmåga, sin kreativitet, sin empati och sociala förmåga”, säger Peter Gärdenfors.
Läs ett smakprov ur boken
Klicka här för att läsa ett smakprov ur boken: Lusten att förstå – om lärande på människans villkor av Peter Gärdenfors
Ett axplock från Pennvässaren
Kapitel 2 • Hinderbanan
A. Gå över gatan • 4-meningsberättelse 27
Hinder och lösning 30
Eleverna dramatiserar 32
Eleverna skriver 33
B. Skapa hinder 36
Lärarens eget skrivande och modellering 36
C. Pelles Nya kläder 39
Hinder och lösningar 39
Hinder måste övervinnas 40
D. Den röda tråden 44
Berättelse utifrån spelplan 2
E. Hinderbanan som en cirkel 50
Knyt ihop den röda tråden
F. Fler hinder på väg mot måL 54
Teckning blir berättelse 55
Rymdfärds-hinderbana att anteckna i 56
G. Hinderdikt 59
F. Flera hinder på väg mot mål 54
I. Spela och berätta med bildkort i spelplan – kopieringsunderlag 15
Kapitel 6 • Mitten
A. Redogörelse och dramatik 211
Ditt eget berättande 212
Redogörande skildring 212
Dramatisk skildring 213
[Övning 67] Redogörande och dramatisk scen 214
Dokumentation 215
B. Hinderschemat 216
Ditt eget berättande 216
Introduktion 216
[Övning 68] Hinderschemat 220
[Övning 69] Hinderschemat blir en berättelse 221
Dokumentation 222
C. Plantering och skörd 223
Din eget berättande 223
Introduktion 223
[Övning 70] Att skörda först och plantera sedan 225
Dokumentation 225
D. Kapitelberättelse — alla tillsammans 226
Ditt eget berättande 226
Introduktion 226
[Övning 71] Skapa en lång berättelse tillsammans 227
Dokumentation 227
E. Kapitelberättelse — i smågrupper eller parvis 228
Ditt eget berättande 228
Introduktion 228
[Övning 72] Korta kapitel blir lång berättelse 228
Dokumentation 230
F. Sammanfattning 231