Pennvässarbloggen

Skam, Längtan, Ilska & Försoning

I denna artikel hittar du fyra skrivövningar kring centrala teman i självbiografiskt skrivande: skam, längtan, ilska och försoning. Varje övning är uppbyggd med en inledningstext, reflekterande frågor och utrymme för att skriva fritt. Använd dem som en väg in i ditt berättande, eller för att fördjupa delar av din livshistoria som du redan påbörjat.

1. Skam – att sätta ord på det tysta

Skam lever ofta i det tysta. Den säger: ”Det här får du inte berätta.” Men just genom att skriva kan du försiktigt börja ge den en form – inte för att förstärka den, utan för att förstå den och kanske minska dess makt.

✏️ När har du känt skam – i relation till dig själv, din kropp, dina val, din historia?
✏️ Vems röst hör du i ditt inre när du känner skam?

Skriv fritt här:

2. Längtan – att skriva om det som saknas

Längtan kan vara ett av de mest ärliga spåren i ett liv. Den visar vad som varit viktigt, vad som fattats, vad som fortfarande lever i hjärtat.

✏️ Vad har du längtat efter – i olika delar av livet? När blev din längtan stark?
✏️ Finns det en längtan som följt dig länge, som ännu viskar?

Skriv fritt här:

3. Ilska – att erkänna kraften

Ilska är ofta en skyddande kraft – ett tecken på att något gjort ont, att något överskridits. Den är ibland svår att skriva om, men kan öppna viktiga dörrar.

✏️ Vad har gjort dig riktigt arg – men som du kanske lärt dig tysta ner?
✏️ Vad finns bakom ilskan – sorg, gränser, besvikelse, styrka?

Skriv fritt här:

4. Försoning – att skriva sig fram till frid

Försoning handlar inte alltid om att förlåta andra. Det kan också handla om att acceptera det som varit, att släppa taget om hårda krav mot sig själv.

✏️ Finns det något i ditt liv du längtar efter att försonas med?
✏️ Vad skulle det innebära att ge dig själv frid i den frågan?

Skriv fritt här:

För att jag själv skulle kunna knäcka dramaturgins dolda kod, skapade jag mina egna förpackningar som är unika för Pennvässaren och har upphovsrättsskydd. Dessa modeller i PennvässarMetoden kallas Hinderbanan och Den befolkade dramaturgiska utvecklingskurvan. Mina visuella förklaringar, verktyg och övriga strategier som kombineras med dessa kurvor, bidrar till att du förstår sammanhangen och kan göra kunskapen om berättelsens uppbyggnad och fängslande kraft till din egen. Många gångar har jag hört deltagare som menar sig vara skrivarkursnördar säga: ”Den här kunskapen hade jag behövt för länge sedan.”

Dela:

Facebook
Email