Stödstrukturer för berättande
”Många elever skapar på egen hand väl fungerande berättelser som har en tydlig kronologi. I det följande ges nu exempel på hur lärare i undervisningen kan använda stödstrukturer när elever skriver egna berättande texter. Det är väsentligt att påtala att stödstrukturer kan vara flera saker. Lärares berättande kan exempelvis fungera som en stödstruktur liksom deras sätt att stötta elever i att återberätta. De stödstrukturer som ges exempel på i det följande kan användas tillsammans med en grupp elever alternativt genom att eleverna arbetar två och två eller på egen hand.
Följande text är hämtad från Läslyftsmodulen Läsa och skriva i alla ämnen, som jag medverkade i.
Berättelsens kronologi
Att organisera och skriva berättande texter innebär en process över tid där olika delprocesser ingår. Berättelsens kronologi är avgörande för att elever ska kunna skriva egna berättande texter. Det är samtidigt väsentligt att komma ihåg den stolthet som yngre elever ofta känner när de kan skriva något, om så bara några bokstäver eller ord. Klottrandet, lekskrivandet på tangentbordet och den första egna berättelsen som leks, ritas och skrivs är betydelsefull för den enskilde eleven, även om berättelsen kanske saknar ett slut. Elevers upptäckande skrivande utgör en början på att förstå skriftens princip och vad det innebär att skriva. Lika väsentligt är det att lärare, bildligt talat, successivt monterar ner de stödstrukturer som har använts i undervisningen så att elever hela tiden utmanas utifrån sina förutsättningar. Givetvis kan de stödstrukturer som här ges exempel på också förenklas eller anpassas så att de på så optimala sätt som möjligt utgår från elevernas behov och förutsättningar.
Hinderschema
I undervisningsaktiviteten till denna del ges möjlighet att pröva hinderschemat i figur 1. Det kan användas som en stödstruktur för eget eller gemensamt skapande av berättande texter via skrift eller andra uttrycksformer. Samma hinderschema kan användas för gemensamt dramatiserande av en berättelse. Den berättande text som skapas kan med andra ord gestaltas genom muntligt berättande och dramatiserande där gester, rörelser och tonfall kombineras multimodalt. Om man vill kan denna dramatiserade berättelse filmas. Det senare skulle innebära att eleverna går från en uttrycksform till en annan och kombinerar flera modaliteter i sitt berättande.
När vi använder berättelsen som ett pedagogiskt verktyg öppnas nya möjligheter i undervisningen.
Berättelsen som verktyg i olika ämnen
Att utgå från berättande texter i undervisningen ger stora möjligheter att gestalta och förklara sammanhang för elever. De kan skapa förståelse och kunskap om exempelvis historiska och naturvetenskapliga händelser och fenomen. Elever som lyssnar till lärares berättande kan förflyttas till en luftballong på väg mot Nordpolen eller till ett björnide där en björnmamma sover med sina ungar.
Berättelsen för förståelse och empati
Med utgångspunkt i olika berättelser kan elever utveckla förståelse och empati för människors, djurs och växters livsvillkor. Ord som upprepas under berättelsens gång kan befästas och elever kan stödjas i att utveckla sitt ordförråd liksom sin förståelse om berättelsens kronologi. Med hjälp av den dramaturgi som kännetecknar alla berättelser, det vill säga en början, ett händelseförlopp och ett slut, kan elever få stöd i att skapa egna berättelser som de blir nöjda med. I den här artikeln problematiseras och resoneras kring på vilka sätt som berättande texter kan användas i undervisningen liksom hur elever kan stödjas i att skapa egna berättande texter.
Berättelsen som gemensam utgångspunkt
Elever i tidiga skolår har olika erfarenheter av och behärskar språk olika bra. De har olika beredskap för att lära sig att läsa och skriva eller läser och skriver på olika nivåer. Genom de berättelser som används i undervisningen kan hela elevgruppen få ingå i ett gemensamt sammanhang. Berättelsen kan fungera som en gemensam utgångspunkt där lärare och elever riktar uppmärksamhet mot innehållet, orden och begreppen.”
Text av Catarina Schmidt, Göteborgs universitet och Veronica Grönte, Högskolan i Jönköping. Läs om Berättande texter i modulen Läsa och skriva i alla ämnen.
